Nu valborgshelgen när jag ver hemma och vädret för en gång skull var helt underbart, passade jag på att rasta Flippen och Molinna! 

Lördagen fick jag börja med att harva lite i paddocken (med traktorn alltså ;) ), sedan tog jag och red ett litet "dressyr"-pass på Flip. Kändes jättefin, nu kunde jag rida honom ordentligt i galoppen också! I vänster känns han riktigt fin, rund och lätt i handen, medans i högervarvet blit han lite mer framtung och försöker dra ut halsen, men ändå! Han jobbade på hur bra som helst, och i den plötsliga högsommarvärmen blev han såklart helt dyngsur... Så efter ridningen spolade jag av honom med slangen, sköönt tyckte Flip trots att vi bara har kallt vatten i stallet. Sedan fick han så ut igen, så ren och fin var han inte så länge...

Molinna började jag med att frisera - den damen går inte att rycka så jag använde min mankniv. Det var dock inte helt poppis det heller - ett grimskaft drog hon sönder innan vi var klara... Och jättesnyggt blev det väl inte, svårt att få jämnt när hästen hoppar omkring, men bättre än fört iaf!
Tömkörde lite i paddocken sedan, höll mig på volten och körde inte så hårt med henne, kändes som att hon tyckte värmen var lite jobbig!

Söndagen följde mamma och hunden med ut i skogen - skrittade mest för att de skulle hänga med ;), men denna gången red jag iväg ett par gånger och travade och galopperade. Hoppade även över lite små stockar och bäcken, duktig liten häst! Det var lite blåsigare men inne i skogen var det riktigt skönt. Härlig första Maj, riktigt vårigt! :)

Sedan bestämde jag mig för att prova rida på Molinna för första gången nu efter skadan och dräktigheten. Jag har ju inte ridit henne sedan hon åkte till fodervärden 2009, så det var ett tag sedan! Kommer ihåg att jag tyckte allt gick så himla dåligt när jag red, att hon var så stor, stark och svår att rida ihop.
När jag kom upp på henne den här gången efter att ha ridit Flip precis kändes hon som en liten ponny, både i steget och ridningen. Hon är ju fortfarande inte helt enkel, men jag har väl utvecklats en hel del som ryttare inte minst under se snaste åren när jag jobbat hos Camilla... Iaf så jobbade hon på jättebra, och mamma filmade lite med sin mobil. Jag blev riktigt positivt överraskad när jag såg filmen, trodde inte alls att det skulle se så pass bra ut! Jätteroligt att känna på henne igen, får se om jag hinner rida henne lite mer i sommar. Annars är väl planen att åka iväg till seminstation i nästa brunst, men hon kan gott hålla igång litegrann nu i sommar, så behöver hon inte se högdräktig ut innan hon ens blivit seminerad ;)

Mamma lekte lite papparazzi med sin mobiltelefon som sagt:

Ja, i söndags var jag och Marlin alltså iväg på hans första hopptävling någonsin och min första på ett och ett halvt år! Faktum är att vi aldrig hoppat en riktig bana innan, terrängbana jovisst, och vi rider ju "banor" i tantgruppen också, men där har vi ju för det mesta bommar runt de flesta hinder och bara något enstaka på lite högre höjd. Så riktigt samma sak blir det ju inte, det jag tycker är svårt är att komma i galopp ur sväng och hitta bra distans till hinderna.

När jag gick banan fick jag nästan skrämselhicka - det var ju jättehöga hinder! 80 cm känns ju verkligen lågt, undrade lite om de verkligen hade kontrollmätt :P. Men sedan kom jag fram till att hinderna måste vara lika höga som när man gick banan till LB när man tävlade C-ponny (som ju var 90 cm, men man gick alltid banan på B-ponnyhöjd så då var det ju 80), så det kunde nog stämma.

Iaf, jag gick och kollade var framhoppning osv var, men missade visst att det fanns en framridning bakom ridhuset, så jag red fram på en grusbana i andra ändan av anläggningen. Plötsligt kom mamma springandes, då var det visst jag som skulle in på framhoppningen nästa... Och eftersom det var ett litet ridhus hade de ställt krysset på framridningen och hade bara oxer och räcke inne på framhoppningen, så jag fick snabbt in på framridningen och skutta över krysset två gånger innan jag gick in på framhoppningen. Där var bara tre innan mig som skulle in på banan så det fick bli att börja hoppa direkt... Gick väl inte superbra direkt, han var ganska okoncentrerad och när jag skulle rida på räcket kunde han över huvud taget inte svänga till höger utan tryckte bara ut bogen... Och när jag väl fick honom rak mot hindret rev han. Hann bara ta två eller tre språng på oxern, det sista rev han men jag valde att strunta i det, han kändes inte spänd eller så bara väldigt ofokuserad!

Väl inne på banan fanns det inte heller mycket tid att vänja sig, de körde på ganska snabbt och det var en kort bana så jag hann i stort sett bara trava förbi läktaren en gång sedan fick jag startsignal. Men Marlin skärpte verkligen till sig och gjorde en superfin runda! Var lite med på att han skulle försöka trycka ut i svängen mot tvåan, som stod på högersväng ifrån ingången precis som på framhoppningen. Men det märktes inget alls, han följde med runt superfint! Och jag är väldigt nöjd med mig själv också att jag lyckades hitta bra lägen på alla hinder, annars brukar jag altid sabba iaf något med att antingen backa av för läge eller försöka rida iväg på en distans som inte funkar. Sedan hade vi väl inte kommir runt felfritt om hinderna hade varit en meter, då hade jag nog behövt rida ihop galoppen mer och sett till att landa i rätt galopp, men för en 80-cm debut tyckte jag det gick högt över förväntan. Nöjd med både mig själv och hästen! En ny liten Clear Round - rosett blev det!